Min lilla fågel Micki som jag fick 1983 dog idag!
Han var världens skrikigaste fågel, och han var definitivt inte kelig - men han kunde vissla jättefint, och han kunde säga "Micki duktig" och "Goddag goddag".
Mamma skulle lägga honom i en fin guldpåse och begrava honom i trädgården. Det blir bra.
Han blev ju ändå 26 år gammal - en mycket aktningsvärd ålder för en nymfparakit får man ju säga.
Men det kommer att vara väldigt tyst när vi kommer hem till jul och ingen Micki finns där och visslar.
Vet ni förresten varför jag döpte honom till Micki? Jo, för att just när jag fick honom så var Carolas låt "Mickey" populär :-)
Sov så gott lilla Micki!
Stackars fågeln, och stackars dig! läste din berättelse om "dödens väntrum", vi hade 14 hemma dagen efter, mest "ont i armen". Skönt att jobba med lite äldre elever. hehe, enda gången... Själv tog jag bort stygnen i morse, så nu ser jag verkligen ut som Frankensteins morsa!!!
SvaraRaderaKram
stackars dig. alltid sorgligt när husdjur dör. Vi har "sluppit" dödensväntrum här eftersom man inte vaccinerar i skolorna här utan alla ska stå i kö i flera timmar med sina föräldrar istället. jag tycker det lät som en spännande dag... Kram Charlotte
SvaraRaderaFår väl testa om morsan kan skriva en kommentar eller inte då :)
SvaraRaderalökjgfköjsöjdg
SvaraRaderaBeklagar sorgen efter Micki............./Sara
SvaraRadera